Svenska barn och unga har stort intresse för fysisk aktivitet på fritiden

En Svensk Klassiker har i samarbete med Novus gjort en studie av barn och ungdomars beteende och intresse kring motion och rörelse. Mer en åtta av tio (85%) svenska barn och ungdomar i åldern 10-18 år uppger att man håller på med någon form av idrott/sport/fysisk aktivitet på fritiden. Ca hälften (52%) svarar att de gör det i organiserad form, dvs genom klubb/lag/förening. Samtidigt anger 19% att de inte ägnar sig åt någon aktivitet över huvud taget.

Även andra undersökningar visar på samma resultat. I Ungdomsbarometern, en årlig trendrapport som bland annat publiceras i samarbete med Riksidrottsförbundet, visar man bland annat på beteendet och intresset hos 15-24 år att röra på sig. I 2016-års rapport (med 6974 respondenter) anger 89% att de rör på sig utanför den traditionella skolidrotten, där ca 3/4 anger att tränar minst ett par gånger i veckan. Motsvarande siffra 2006 var 88% vilket alltså skulle indikera att barn och unga inte alls tränar mindre än tidigare, utan att andelen är relativt konstant över tid.

Samtidigt som dessa siffror kan anses vara uppmuntrande finns det i alla undersökningar en felmarginal vad gäller självuppskattning och självbejakande projicering, kanske ännu mer när det gäller barn där en vuxen oftast sitter med när undersökningen genomförs.

Ett exempel på att verkligheten kanske ser annorlunda ut framkommer bland annat i en omfattande studie publicerad av Centrum för Idrottsforskning (CIF) i juni 2017, där man undersökt rörelsebeteendet hos barn och unga i åldern.

Med hjälp av rörelsemätare (accelerometrar) mätte man och med vilken intensitet, som svenska barn och ungdomar rörde sig under en vecka. Det var den första nationella studien i sitt slag. I undersökningen deltog närmade 1 700 elever från 51 skolor, cirka 800 bar mätarna tillräckligt länge för att kunna analyseras. Eleverna gick i årskurs 5 och 8 i grundskolan samt gymnasiets årskurs 2, dvs samma målgrupp som ingår i En Svensk Klassikers undersökning.

Resultatet är slående: Endast 44 procent av pojkarna och 22 procent av flickorna når rekommendationen om fysisk aktivitet, dvs en timmes motion per dag. Mest aktiva var de yngsta pojkarna. Minst aktiva var de äldsta flickorna på gymnasiet. Så få som 14 procent rörde sig tillräckligt i den gruppen. Gymnasieeleverna tillbringade dessutom närmare 80 procent av sin tid stillasittande. Det gällde både flickor och pojkar.

Gymnasietjejer rör på sig minst – men presterar bäst i skolan

I vår egen undersökning ser vi samma tendens, att särskilt flickor i gymnasieåldern tränar mindre och mindre. 21% tränar inte alls i åldern 17-18 år att jämföra med flickorna 13-15 år där det ”endast” är 15% som inte tränar. Den här beteendeförändringen är förmodligen en konsekvens av att skolan kräver allt mer, kraven ökar på elitsatsningar och andra intressen tillkommer.

Samtidigt är frågan vilken roll de vuxna i samhället har för att fånga upp intresset som onekligen finns att må bra och röra på sig. För forskning visar att de som tränar regelbundet också har bättre studieresultat, har bättre självförtroende och mår bättre rent allmänt.

Vill du ha klokare ungar ska du skicka dem till idrottsplatsen. Det är en väl dokumenterad sanning att fysisk aktivitet underlättar inlärningen hos både barn och vuxna. Nedskärningarna [inom skolidrotten red.anm.] kommer med all säkerhet att synas både i skolframgångarna och i folkhälsostatistiken. 

Det konstaterar Matti Bergström, finländsk professor emeritus i fysiologi, en av de ledande experterna inom forskningen kring inlärning och fysisk aktivitet.

Individens intressen allt mer i fokus

I En svensk Klassikers undersökning anger som sagt ca hälften av respondenterna att de tränar i någon slags organiserad form på fritiden, men de individuella aktiviteterna tar över någon gång vid 15-16 årsåldern. Förändringen är slående, hela 85% av ungdomarna i åldern 16-18 år anger att de först och främst kommer att träna individuellt på ens egna villkor, oavsett om det är själv eller tillsammans med kompisar. Det spontana har blivit viktigare än det organiserade, ett beteende som inte skiljer sig mellan städer och landsbygden.

Enligt siffror från Riksidrottsförbundet (RF) är mer än 80 procent av alla barn och ungdomar någon gång med i en idrottsförening. Men vid 20 års ålder är ”bara” ungefär hälften kvar. Föreningsidrotten är satt under stark press till följd av samhällstrender som individualisering. Enligt Ungdomsbarometern 2016, står just ”självoptimering”, ”flexibilisering” och ”identitetsskapande” i fokus hos ungdomar och unga vuxna. Vidare pekar man med individualisering på ytterligare trender som påverkar ungas beteende; ”digitalisering”, ”privatisering” och ”strukturella skillnader” i samhället (exempelvis socioekonomisk tillhörighet).

Man tränar för att må bra och bli glad

För att ”må bra”, ”sova gott”, ”vara glad”, och ”ha kul” är det viktigt att röra på sig tycker deltagarna i En Svensk Klassikers undersökning. Det handlar också om att bli stark och utvecklas i sin sport säger några. Vissa nämner även att det är viktigt att röra på sig för att orka med och kunna prestera i skolan. Att träffa (andra) kompisar i andra sammanhang än skolan och de kompisar man har där är en viktig faktor enligt deltagarna.

Om man tränar fotboll blir man också bra i skolan. Många fotbollsspelare var också bra på matte när de gick i skolan.

– Säger en deltagare i årets trendrapport från En Svensk Klassiker.

En del i undersökningen kan ibland känna att man ”måste” eller ”borde” röra sig. Några, framförallt tjejerna som intervjuats, upplever att det finns ideal – en ”hälsohets” som handlar om att man ska vara en aktiv person och att man ska ”se vältränad ut”, snarare än smal. Bland tjejerna nämns också att de kan känna ”ångest” om de inte tränar. Kompisar, YouTube-profiler och sociala medier generellt är sådant som man tycker/tror påverkar denna typ av ideal.

Inte alla sysslar med någon organiserad idrottsaktivitet. Deltagarna har några få bekanta i samma ålder som de vet inte sysslar med någon organiserad aktivitet eller idrott. Flera tror att det i första hand har att göra med intresse –att man inte hittat det som känns ”rätt”. Men det kan också handla om personer som är lite mer blyga eller att de ekonomiska förutsättningarna inte finns.

På idrotten i skolan är det mer att man anstränger sig lite extra, för betyget. Mer prestation. På fritiden är det mer kul, även om det är prestation också.

– Säger en av ungdomarna som deltog i En Svensk Klassikers trendrapport 2017.

Man gillar den organiserade formen av idrottande för det ”taggar” en att vara i ett lag, samtidigt uppskattar man spontan aktivitet på fritid och raster för att det ger utrymme att mer individuellt styra vad, hur och när man rör på sig.

Rasterna är lite roligare än idrotten för då får man välja mer själv, och vara med andra klasser

– Säger en deltagare i den kvalitativa delen i En Svensk Klassikers Trendrapport 2017.

Vad kan vi säga om de som inte rör sig alls?

I den kvalitativa studien resonerade ungdomarna kring varför man inte ägnar sig alls åt fysisk aktivitet på sin fritid. Framförallt trodde man graden av aktivitet hade att göra med om man har kompisar som får med en på aktiviteter.

Den kvantitativa studien ger vissa insikter om hur de som inte tränar alls på fritiden skiljer sig från andra:

• Ungefär var femte ungdom (19%) i åldern 10-18 är uppger att de inte ägnar sig åt någon fysisk aktivitet alls på sin fritid.
• Ingen större skillnad på ålder i spannet 10-18 år
• Däremot är fler i landsbygden (23%) som inte tränar än i storstäder (14%)
• Svarar oftare än andra att de tror att de kommer hålla på mer med idrott/sport när de är över 30 år = vilja finns!
• Svarar oftare än andra att de skulle idrotta/sporta mer om de inte kände att de måste vara duktiga och prestera bra (39% jämfört med 23%)

Men hur mycket rör sig egentligen de vuxna?

I den opinionsundersökning som vi genomförde 2016 angav 77 procent av svenskarna i åldern 18-79 år att de ägnar sig åt 3-4 timmar eller fler per vecka åt lättare fysisk aktivitet såsom promenad vardagsmotion osv. Endast 13 procent anger att de har ganska eller mycket litet intresse för fysisk aktivitet.

Svenskarna är överlag mycket positiva till motion och träning, hela 82 procent anser att det är något man mår bra av och 64 procent tycker det är viktigt.

 

Läs fortsättning av rapporten här