66% tror att när de är över 30 år kommer utöva fysisk aktivitet mer eller i ungefär samma utsträckning som idag. De allra flesta (71%) tror däremot att de i framtiden kommer att ägna sig åt fysisk aktivitet på individuell basis framför organiserad form.

 

De som håller på med en sport i organiserad form i unga år hamnar oftast i ett vägskäl i tidiga tonåren som innebär att när man nått en viss nivå eller ålder måste välja om man ska fortsätta med sin sport eller inte. Antingen väljer man att elitsatsa, eller så slutar man med sin sport. Man upplever inte att det finns något mellanting.

Det är kul att träna spontant också men man gör mer i ett lag, man blir peppad av de andra. Och man tränar mycket oftare.

– Säger en deltagare i En Svensk Klassikers trendrapport 2017.

Den traditionella idrottsrörelsen har svårt att fånga upp de barn och ungdomar som exempelvis vill fortsätta träna men inte kan eller vill elitsatsa. Det är också mycket svårt, i de flesta fall, omöjligt att byta idrottsgren när man kommer upp i tonåren. Detta strukturproblem är möjligtvis en bidragande orsak till att många tappar intresset när flexibiliteten tas bort.

Elitsatsning i tidig ålder är för övrigt något som är mycket debatterat: Hälften av elitidrottarna i de svenska landslagen som svarade i SVT:s stora undersökning 2013 ser problem med tidig elitsatsning bland barn. Resterande hälften tycker däremot det är bra, dvs, en kraftigt polariserande debatt.

Under våren samma år avslöjade SVT att många kommuner vill dra in det ekonomiska stödet till klubbar som elitsatsar på barn under 13 år. Ett avslöjande som rörde upp känslor i idrottsvärlden där politiker beskylldes för okunnighet och klubbar för att ägna sig åt barnmisshandel.

Hela 75 procent av de som svarade i undersökningen sa att de själva inte deltagit i någon elitsatsning före 13 års ålder. Om man ska elitsatsa tycker de flesta att 14 till 16 år är en lämplig ålder.

Livslång hälsa startar tidigt

Hur man rör sig idag påverkar sannolikt hur man ser på sitt utövande av fysisk aktivitet ur ett framtidsperspektiv, tränar man som ung, tränar man som vuxen. Men samtidigt som man är aktiv inom idrottsrörelsen som barn och ungdom, lämnar nära sju av tio den för att istället välja andra spontana fysiska aktiviteter, på individuell basis, eller i andra former av sociala sammanhang.

Bara på Facebook kan man hitta tusentals träningsgrupper för folk som vill träna med varandra lite mer informellt, det är ett mönster som vi ser riskerar att urholka den traditionella idrottsrörelsen på sikt. Det finns ett glapp i tonåren där de vuxna, skolan, eller civilsamhället i stort inte fångar upp de som vill fortsätta vara aktiva men inte känner att de platsar inom idrottsrörelsen.

Föräldrar kan här ta en viktig roll i att introducera sitt barn för träning och uppmuntra till rörelse, då barn ofta gör som de vuxna. Är föräldrarna aktiva – då är barnen också i högre utsträckning det. Detta tidiga beteende stannar många gånger kvar och aktiva barn fortsätter att träna senare i livet.

Att röra sig mindre i framtiden

Samtidigt som de allra flesta ser sig själva fortsätta vara aktiva, tror var femte (21%) att de kommer ägna sig mindre åt fysisk aktivitet när de är över 30 år, jämfört med idag. Det är främst 16-18 åringar som svarar att de tror att de kommer ägna sig mindre åt träning när de blir äldre.

Detta kan ha att göra med mönstret att den organiserade träningen avtar och ersätts av det individuella utövandet – något som ungdomarna i djupintervjuerna upplevde också innebar att man tränar mindre (dvs. man lägger inte lika mycket tid som när man är med i ett lag/förening). I djupintervjuerna resonerade även de äldre ungdomarna kring att skolan och ”livet” i sig tar allt mer tid och fokus från träning, ju äldre man blir.

Omvänt gäller då de som har övergått till utövande i individuell form (främst de äldre i åldersspannet) som tror att de kommer att fortsätta i individuell form, och som också ser att de kan komma att röra sig mindre när de är över 30 år.

Lika så ser vi att de som inte ägnar sig åt någon fysisk aktivitet alls på sin fritid idag, också är något mer osäkra på formerna för sitt eventuella utövande av fysisk aktivitet när de blir äldre.

Livspusslet utmanar motivationen i en familj

Det alltmer utmanande livspusslet som många föräldrar har i dag är en viktig utmaning för den svenska idrottsrörelsen. Föräldrar har idag en annan typ av utmaning än tidigare. Det är svårare att få hela livspusslet att gå ihop. Båda föräldrarna har kanske utmanande jobb och ska vara tillgängliga mer eller mindre dygnet runt.

En rapport som Centrum för idrottsforskning har tagit fram, med intervjuer av föräldrar stöttar denna tes. Många svarar att de verkligen vill att deras barn ska vara med i en idrottsförening, men säger samtidigt att de i praktiken inte hinner lägga ner den ideella tid som krävs av dem.

Överlag ser vi en tendens till att allt fler väljer privata alternativ framför att engagera sig i en förening. Det är en utveckling som har skett ganska snabbt under de senaste åren. För föreningsidrotten är det här en utmaning.

Martin Carlsson-Wall från Handelshögskolan i Stockholm har bland annat forskat kring ekonomi och idrott. Enligt honom finns det även strukturellt problem inom föreningslivet, man ser en motvilja mot organisationsmöten överlag:

Det spelar ingen roll vilken idrott vi forskar på – årsmöten vill ingen vara på. Vi pratar om att folkrörelsen är demokratisk, men om ingen vill vara en del av den demokratin… hur skapar man då kraft, entreprenörskap och snabbhet?

Vi lever vi i allt större utsträckning i ett projektsamhälle där stora regelbundna strukturer får ge plats åt mindre tillfälliga sammanslutningar med en begränsad tidsram. Martin Carlsson-Wall lyfter frågan om inte detta kan vara en förklaring till hur det ser ut i dag.

Yngre generationer kan jobba hårt om de har ett tydligt projekt. Men att vara del av en större struktur är de mindre sugna på. Det är åtminstone min uppfattning från Handels. Om medlemsdemokratin bygger på att man har den här grundstrukturen från början, hur får man då dagens ungdom (nästa generations ledare) att engagera sig?

Läs mer av rapporten här