Ledare 2017
Välkommen till 2017 års trendrapport från En Svensk Klassiker: Barn och ungdomars attityd till fysisk aktivitet.
Det slående när man tittar på resultatet är att de allra flesta faktiskt rör på sig, tycker det är kul att röra på sig och gärna vill fortsätta med det i framtiden. Man kan ju tro att unga idag bara får gamnackar framför sina paddor, men i realiteten ser vi en frisk och aktiv idrottsrörelse. Det är kul tycker vi!
Problemen kanske inte ligger så mycket hos de unga som hos de vuxna. För det är i mångt och mycket vår roll att engagera och inspirera barn och ungdomar till att leva ett hälsosamt och aktivt liv. Det betyder inte att vi helst ser ett fokus på elitidrott i tidig ålder, snarare tvärtom. Det råder ett strukturproblem inom den organiserade idrottsrörelsen som behöver diskuteras och lösas.
För vem tar egentligen ansvar för att man som 14-åring inte kan börja simma eller spela ishockey? Att man inte kan byta idrottsgren när man vill och att man helst av allt ska satsa på elitidrott, för annars platsar man inte i teamet? Ska det verkligen bara ligga på idrottslärarnas ansvar att aktivera kidsen? Borde inte det yttersta ansvaret ligga på föräldrarna och kanske i ett bredare perspektiv civilsamhället? Var gränsen går är ibland oklar.
Samtidigt blir de vuxnas och föräldrarnas roll allt mer ifrågasatt, jag hör till och med hur det pratas om att man borde införa ”körkort för idrottsföräldrar”. Den fackliga och pedagogiska okunskap som råder bland många vixna ju kan både vara hämmande och skadlig – och många är vi som tyvärr bevittnat hur vissa föräldrar skriker sig hesa över barnens prestationer. Här står jag fast vid att vi ska peppa och motivera, inte skrämma dem till framgångar.
För om det nu är så att barn och unga hellre vill hänga med sina jämnåriga i sociala kanaler, snapchatta och whatsappa, varför finns då inte idrottsrörelsen där? Istället för att beklaga sig över de digitala mediernas genombrott borde man bejaka dem som ett verktyg för att skapa ännu mer förankring och engagemang på gräsrotsnivå. Även här skulle jag välkomna att skolans värld blir mer inkluderande och vågar testa alternativa lösningar för att aktivera barnen, även utanför den traditionella idrottstimmen, för den är som bekant ständigt hotad.
Vi lanserade själva Skolklassikern 2016 och har på bara ett år aktiverat över 10.000 barn i 139 kommuner och fler ansluter sig hela tiden. På ett konkret sätt kan vi utmana deltagarna samtidigt som vi gör den fysiska aktiviteten rolig och engagerande.
Vidare bör man dessutom se över hur det investeras i framtida infrastrukturlösningar som ska främja en aktiv livsstil, kanske behövs det inte ytterligare en traditionell idrottshall, utan fler möjligheter för barn och unga att utöva nya sorters idrottsgrenar, i och utanför våra städer.
Sist men inte minst måste vi fortsätta att lyssna på vad de unga faktiskt vill själva, för de har bättre koll än vi vuxna tror. De motiveras och blir glada av att röra på sig så låt oss nu hjälpa dem att fortsätta göra det livet ut. Det är ett löfte alla vuxna borde ge.
Michael Thorén
VD En Svensk Klassiker
Sammanfattning av Klassikerrapporten 2017
- Hälften av ungdomar i åldern 10-18 år håller på med organiserad idrott/sport/aktivitet på sin fritid.
- Organiserad aktivitet är vanligare hos de yngre (10-12 åringar) och individuellt utövande är vanligare hos de äldre (16-18 åringarna).
- Var femte ungdom i åldersgruppen 10-18 år uppger att de inte ägnar sig åt någon idrott/sport/fysisk aktivitet alls på sin fritid.
- Ungefär fyra av tio ungdomar i åldern 10-18 år tror att de kommer att hålla på med fysisk aktivitet i ungefär samma utsträckning som idag när de är över 30 år.
- En femtedel tror att de kommer att hålla på mindre med utövande av fysisk aktivitet när de är över 30 år jämfört med idag.
- De allra flesta (71%) tror att de i framtiden kommer att ägna sig åt fysisk aktivitet på individuell basis framför organiserad form.
- Viktigast för att fortsätta sporta i framtiden är att känna att man utvecklas och att man har kompisar att träna med. Tränaren/ledaren är också viktig för de som idag håller på med aktiviteter i organiserad form.
- Nästan var femte (17%) tycker att en av de viktigaste faktorerna för att vilja fortsätta träna är att inte känna att man måste vara duktig eller måste prestera.
- Ungefär tre av tio ser att det finns prestationskrav: 29% instämmer i att man när man kommer upp i tonåren måste välja mellan att ”satsa på elit” eller annars sluta helt.
- Nästan lika många har avstått att prova en ny aktivitet och/eller slutat med en aktivitet för att man inte känt sig tillräckligt duktig.