Historik
Historik
En Svensk Klassiker
Sedan starten 1971 har hittills cirka 100 000 diplom delats ut till de som erövrat En Svensk Klassiker, En Svensk Klassiker Tjej eller En Svensk Klassiker Halva. Intresset för de olika klassikerloppen är stort och ökar ständigt. Totalt deltar 180 000 personer per år i de olika arrangörernas klassikerlopp. Cirka 10 000 personer genomför någon av klassikerna varje år.
När motionären Lennart Håkansson 1967 kläckte idén om den fyrklöver av motionslopp som senare skulle bli En Svensk Klassiker, anade han nog inte vilken folkhälsorörelse han var med och startade. Tanken var då, precis som nu, att ge människor inspiration och motivation för att motionera året runt. 1971 fick Håkansson gehör för sina idéer hos Vansbrosimningens ledning och genom Mats Qvarfot och hans kollegor i Vansbro blev En Svensk Klassiker verklighet.
Tanken var då, precis som nu, att ge människor inspiration och motivation för att motionera året runt.
De fyra loppen i inledningsskedet var Vansbrosimningen, Lidingöloppet, Vätternrundan och Vasaloppet. 1971 var allt klart för att starta Klassikern, och 1972 kunde det allra första diplomet delas ut. Lennart Håkansson som kommit med idén om ”fyrklövern” hade då redan gjort Klassikern flera gånger. Det hade beslutats att den som hade bäst tid i Vansbrosimningen och hade gjort alla fyra loppen skulle få diplom nummer 1. Enligt tidtagningen var det Göran Waldén. Efter en stund uppenbarades dock ett fel i resultatlistan och diplomet fick delas med en Carl-Henrik Wilhelmsson. Carl-Henrik och Göran har nu diplom 1A och 1B, och diplom nummer 67 är utan innehavare.
1976 blev Engelbrektsloppet ett klassikerlopp. Att införa ett femte lopp i Klassikern blev lösningen på att kvinnor vid den här tiden inte fick åka Vasaloppet och därmed stod utanför möjligheten att erövra ett klassikerdiplom. Engelbrektsloppet var också en lösning för dem som inte fick plats i Vasaloppet, som redan på den här tiden snabbt blev fullt. Första året var det tio kvinnor som genomfört En Svensk Klassiker och den första damklassikern var Iréne Göllas från Täby.
Tjejklassikern och Halvklassikern
1992 lanserades Tjejklassikern.
Tjejklassikerdiplom nummer 1 delades ut 1992 till Susanne Wallner från Borlänge. Det 10 000:e Tjejklassikerdiplomet delades ut 2005 till Liza Karlsson Byström från Sorunda.
2006 blev Halvklassikern verklighet.
Det första Halvklassikerdiplomet tilldelades Åsa Annerstedt från Svärdsjö 2007.
2018 startas En Svensk Klassiker Korta
Under 2018 startas En Svensk Klassiker Korta och namnen för övriga klassiker förändras. Klassikerna heter nu: En Svensk Klassiker, En Svensk Klassiker Halva, En Svensk Klassiker Tjej och En Svensk Klassiker Korta.
Fler klassiker
Idag finns också Arbetsplatsklassikern, Skolklassikern
Logotyp
Klassikerlogotypen består av tre kronor omgärdad av en krans. Att de tre kronorna fick användas förklarar Mats Qvarfot, Klassikerns grundare så här:
– När vi grundande En Svensk Klassiker 1971 var det under beskydd av Prins Bertil. Vi fick i samband med det ett muntligt löfte av stats heraldikern att använda kronorna.
2008 ifrågasattes detta från Patent- och registreringsverket och en regelrätt ansökan gjorde för att få behålla de tre kronorna, eller Lilla Riksvapnet som det också kallas, i klassikerlogotypen. I slutet av året kom beskedet att En Svensk Klassiker kunde fortsätta att använda kronorna. Klassikern har fortfarande kungligt beskydd genom först Prins Bertil och därefter Prinsessan Lilian. 2013 tog H K H Prins Daniel över beskyddarskapet för En Svensk Klassiker.
Stor betydelse för klassikerkommunerna och föreningslivet
Klassikerloppen har sin bas i föreningslivet och mycket av det arbete som görs kring och under arrangemangen görs med hjälp av ideella insatser. Funktionärernas föreningar får sedan tillbaka i form av ersättning för arbetet. Att klassikerloppen har stor betydelse för orterna där de arrangeras är det inget tvivel om. Dels för att föreningslivet kan fortsätta att utvecklas, men också för näringslivet i stort. Så stora årliga återkommande evenemang bidrar naturligtvis till att handel, turism- och serviceföretag blomstrar.
En livsstil att vara klassiker
För många har det blivit en livsstil att delta i de olika loppen och många fortsätter att genomföra klassikern gång på gång. Kanske är förklaringen att tävlingsmomentet saknas – de allra flesta tävlar bara med sig själva för att nå nya, bättre resultat eller så är det den trevliga och nästan familjära stämningen. I statistiken syns tydligt att många gör sin klassiker när de fyller 30, 40 eller 50 år. För många är det också ett mål i livet att ha genomfört Klassikern minst en gång, för andra är det en perfekt present att fira jämna år med. I samband med Lidingöloppet 2016 blev de första 40-årsklassikerna någonsin klara genom Ivan Linder, Uppsala och Lennart Johansson, Mariestad.